Ett avslut på det gamla

 
Då var det dags att göra ett avslut på 2012.
 
Man gör en summering av året som har gått.
Samlar ihop alla händelser av glädje, bekymmer och sorg.
Lägger allt åt sidan och tar bara med dom bästa minnena.
 
Det nya året ger nya möjligheter.
En ny tid för att gå vidare och börja om på nytt.
Gör en summering och ett avslut på allt som är dåligt.
 
År 2012 läggs nu åt sidan.
Alla goda minnen bär man med sig.
Dom dåliga suddas ut.
 
År 2013 nalkas snart om några timmar.
Då börjar vi om på nytt.
Men innan dess firar vi in det nya
och minns det gamla som varit.
 
............................................
 
I sorg och i glädje över det gamla och nya så vill jag önska alla
 
 
 
 
 
 
 

Kvällen

 
Jisses vad halt det var på garageuppfarten.
 
Efter min sovstund.....
Så jag tog mig ut för att köpa salt och åkte till macken.
Men det var slut på salt i hela Köping. Köpte några frimärken och postade mina brev.
Pratade med Ok- killen om CD skivan " Så mycket bättre" som också är slut i hela Köping.
Jag som så gärna ville spela den ikväll.
Och imorgon när våra bästa kortspelsvänner samlas för nyårsfirande och minneskväll.
 
Det hela slutade med at OK killen lånade ut sin CD :D
Underbar personal på OK tolvan i Köping (min måg och dotterns svärmors mack)
 
Men eftersom saltet var slut så tänkte jag att mågen säkert har salt hemma hos sig.
Men när jag kom dit så förstod jag att det hade han inte.
Stora svårigheter att ta mig in till huset för att hälsa på min dotter och barnbarn + mågen.
 
Jag kom precis lagom till maten så det åkte fram en tallrik till och jag fick äta gott.
Åkte sen hem till sonen och hans sambo för att språka lite.
 
Hem igen och laddade CD-spelaren och på med hög volym.
Det knackar på dörren (spelade så högt att jag knappt hörde) och det är grannen.
Efter en lång trevlig pratstund så kopplar jag nu av dagen.
 
Men mina två sovtimmar på eftermiddagen har satt sina spår.
Jag har ingen trötthet i mina ögon......
 
 
 
 

Ta tillbaka kraften

 
Oj !!!
Två timmars eftermiddags sömn !!
 
Hoppas jag somnar i tid ikväll ändå. Men jag skulle nog tro det för jag känner i kroppen och huvudet att jag är ganska slut. Jag känner mig utmattad och orkeslös. För trots att jag bara gör små saker så känns det att kraften sinar snabbt. Jag är nog mer slut än vad jag trott.....
 
Idag tog jag mig till Bernts chef på Willys och pratade en god stund med honom. Han har verkligen under hela tiden visat god omtänksamhet om oss båda. Det ska han ha en stor eloge för. Jag hade tänkt att handla lite ätbart på samma gång men kände att krafterna tröt.
 
Jag tog mig till stugan och kollade läget. Satt där på verandan och filosoferade och funderade. Allt så bra ut i stugan och jag såg att grannen hade plogat undan snö så därför gick jag över till dom och pratade men nu en kort stund. Jag berättade hur det låg till och samt tackade för att han plogat.
 
Nu var jag redo för att handla och tog mig till Big Inn området igen.
Sen åkte jag hem, tog ett par mackor och la mig sen att sova en timme.
 
Nu återstår kvällen.........
 
 
 

Minnen

 
Jag satte klockan på ringning till åtta imorse.
 
Men jag klev inte upp direkt utan låg och funderade och mindes. Det gör ont i mitt hjärta att min älskade inte finns kvar hos mig och mina nära och kära. Mitt stora stöd för mig är borta. Som alltid i alla lägen stöttade mig i mina val. Det spelade ingen roll vad det var, jag hade alltid 100 % uppbackning oavsett vad det än gällde. Aldrig några tveksamheter !!!! Jag hade full frihet till mitt liv och mina val. Inget mankemang eller krusiduller.
 
I ett år och fem månader har mitt hjärta gråtit och tårarna har flödat i omgångar över att vi båda visste från dag ett var det skulle sluta. Det var bara fråga om tid......Hur lång tid vi skulle få med varandra. Vi har delat våra liv med varandra till fullo och varit varandras stora stöd.
 
Elva år tillsammans fick jag dela med dig.
År som jag aldrig kommer att glömma.
Du proppade mitt hjärta fullt med kärlek.
Jag fyllde ditt hjärta fullt med kärlek.
Det var DU & JAG
 
Nu måste jag ta tag i det tunga jobbet och plocka undan efter dig. Det bär mig emot för det känns som att du bara åkt bort en liten stund. Men det är något jag måste ta mig igenom.
 
 

Sista lördagen för detta år

 
Jag trodde nog att jag skulle ta mig ut idag.
 
Men så blir det inte.
Det känns skönt att vara hemma och pyssla lite. Tvättmaskinen går runt och jag har städat undan i tv- rummet och kört kuddar och filtar i tvätt. Alla blommor har fått en skvätt vatten vilket dom inte fått på väldigt länge. Så det blir till att gå ut till komposttunnan och tömma några krukor.
 
En av våra goda vänner som också ställt upp till 100% under den här tiden (även innan också) har varit här och fikat. Vi satt och pratade och mindes under två timmar.
 
Nu lyssnar jag på musik på hög volym, småpysslar och ängnar tid till eftertanke och planering.

Jag bara är...............
 
 

Planering

 
Jag tyckte jag klev upp kvart över nio....
 
Men efter att ha ätit min frukost framför tv´n så tittar jag på klockan och upptäcker att hon är halv elva. Ohhh shit !!! Jag som skulle göra ett ärende till elva och nu vet jag inte om jag hinner det. Nej, det gör jag inte så jag får väl flytta det till imorgon då...
 
Det är en hel del som jag funderar på som måste ordnas. Det är mycket i tankarna som jag måste sortera och göra en ordningsföljd om vilka saker jag ska ta tag i först. Man kan kanske tycka att man ska låta vissa saker bero ett tag men jag känner att jag vill ordna så mycket som möjligt så att jag kan koppla bort tankarna på det sen.
 
Men jag tar en dag i taget. Blir det något gjort så blir det.....
Det finns ju fler dagar.
 
Något som planeras och som ska genomföras det är Nyårsafton.
Jag och våra nära vänner ska fira Nyåret tillsammans med trerätters, dryck och kortspel. Så som vi alltid gjort i en massa herrans år ända sedan jag kom in i Bernts liv för elva år sedan. I stort sett en gång i månaden har vi gjort det under alla år.
 
Det känns som ett BRA avslut på det här året.
 
 

massor med prat

 
Den här dagen har varit en telefonpratardag.
 
Från tidiga förmiddagen till sena kväll.
Jag tog mig i alla fall ner på stan och restaurang Falkboet för att äta lunch. Mitt i maten ringer Fonus för lite information och jag kompliterade lite som jag hade funderat på sen igår. Åkte sen hem igen och då ringer prästen som ska hålla i begravningen. Vi pratade en god stund och bestämde sen att vi ska träffas personligen 2 januari och gå igenom begravningen.
 
Sen var det AH-teamets tur att komma hit och vi satt ett stund i soffan och pratade innan dom plockade med sig sina vårdgrejor. Dom berättade också att jag kommer få en tid om drygt en månad för att prata för det är ganska vanligt att man i efterhand börjar fundera på saker och ting.
 
Lite mer telefonpratande blev det igen med Bernts dotter och därefter min äldsta dotter. Vi bestämde att min dotter med familjen skulle komma och vi skulle äta hämtmat tillsammans. Så nu fick jag gosa med barnbarnen en stund också.
 
Den här dagen har också gått och timmarna har försvunnit och jag har inte hunnit fundera så mycket.
 
 

Känslostormar

 
Först måste jag verkligen av hela mitt hjärta .....
 
Skicka ett stort TACK till ALLA som har sänt mig så många värmande ord i min sorg.
Det stormar in i mtt hjärta med stor kraft och ger mig en styrka att ta mig vidare.
Ett stort TACK till er som har satt in pengar på min insamling i Bernts namn till cancerfonden för att kunna fortsätta forskningen med att lösa cancerns gåta.
 
En överväldigande känsla for över mig igår när jag fick beskedet att många av mina goa kollegor ombord på Cinderella lämnat ett bidrag på 1500 kronor. Fantastiskt !!!!! Då gick det inte  att hålla tårarna tillbaka.
 
Jag känner en enorm omtanke och kärlek från er alla, min familj, släkt, vänner, kollegor både till mig och Bernt och grannar. Små ord som man kan tycka vara litet, men det ger en sådan väldig kraft och betydelse i en sån här stund när man drabbas av sorg.
 
Igår kväll var jag totalt slut och med en bombande huvudvärk.
Jag var till Fonus och gick igenom hur begravningen ska se ut. Ordnade med dödsannons, musik och blommor. Det tog nästan två timmar trots att jag hade det mesta klart för mig. Men jag vill att det ska vara genomtänkt och med den rätta känslan så som Bernt och jag ville ha det.
 
Idag ska AH-teamet komma och hämta alla saker som behövdes under vårdtiden. Allt står orört och jag har inte flyttat på en enda pinal. Så småningom så måste jag ju börja att plocka undan. Jag vet ju det, men ibland känns det som att han bara är borta en liten kort stund, inlagd på lasarettet och kommer snart hem igen.
 
Men först ska jag börja med att se till att klä på mig för jag sitter fortfarande i pjamas.
Ha en fortsatt bra dag allihopa !!!
 
 
 
 
 
 

Två dagar efter...

 
Så var nu julhelgen över.
 
Jag sov till nio idag (skönt) och jag har sovit mig igenom natten. Gick och lade mig vid midnatt och tankarna började då snurra men jag tvingade över mina tankar på något roligt och sen somnade jag. Igår gjorde jag ingenting förutom att diska upp alla glas som hade samlats i diskhon och stått sen vi for till Västerås. Gick till pizzerian och köpte mig en pizza så jag fick i mig lite mat. Hela dagen var bara till för eftertanke.
 
På kvällen så gick jag in på Fonus websida och läste. Där fanns många bra saker att titta och läsa om inför en kommande begravning. Nu på morgonen har jag ringt Fonus och bokat tid och jag ska dit klockan tre i eftermiddag. Det var bra att jag fick tid idag eftersom det är så många klämdagar och jag ville komma idag så att jag kan släppa lite på den tanken.
 
Jag var hos kuratorn den 18 dec och då var jag förkrossad och ledsen. Kuratorn ordnade så att min husläkare skulle kontakta mig. Igår ringde hon så jag är nu sjukskriven ett tag framöver och en bit in i januari.
 
Jag orkar inte göra så mycket och ändå har jag en hel del att ta tag i. Det är praktiska saker som att säga upp diverse abbonemang och dylikt. Det är ju inget bråttom och något som jag kastar mig över men man måste ju börja tänka åt det hållet. Men jag tänker inte göra så mycket, bara vara...... (kanske ett telefonsamtal)
 
Nu ska jag ta lite mer kaffe och bara ta det lugnt och samla tankarna.
 
 
 

Juldagen igår

 
En märklig sak hände på julafton.
 
När mörkret hade lagt sig på eftermiddagen så gick jag ut för att ta en nypa frisk luft. En altan fanns mellan dom två huskropparna som bildade ett U, på det palliativa hemmet. Jag satte mig i stolen som stod mot väggen och satt där en god stund. Då hör jag något bredvid mig och tänkte...usch en råtta. Men när jag tittar åt sidan så sitter det nedanför mig en uppburrad liten stare som tittar på mig. Nämen, vad vill du då? säger jag. Några sekunder senare hoppar den framför mina fötter och förbi, för att sedan lyfta och flyga upp på hustaket.
 
Märkligt.....tänkte jag. Men just då kom känslan att Nu skulle det inte dröja länge till......
Nästa gång jag gick ut för en nypa luft så tog jag kort på spåren efter staren som ett minne av känslan jag fick.
 
 
 
 
Igår på förmiddagen så somnade min älskade in.
Jag satt hos honom och höll hans hand när han tog sitt sista andetag. Jag hade kallat på sjuksköterskan så hon gjorde mig sällskap till det var över. Jag blev sen lämnad ensam med honom. När jag suttit en stund ensam med Bernt så kallade jag åter på sköterskan så dom fick göra i ordning på rummet och jag gick till mitt anhörigrum och började ringa runt till våra nära och kära. Sedan satte jag mig hos Bernt igen och tände ett ljus som var framsatt på en vit duk. När jag kände mig nöjd med att ha suttit ensam en stund bad jag sköterskan kalla på Fonus som skulle hämta Bernt. Jag väntade tills dom kom och då lämnade jag över honom i deras vård. Mina saker var packade och jag tog mina grejer och lämnade rummet och det palliativa vårdhemmet.
 
 
Min äldsta dotter med familj var hem till oss och tände marchallen, som jag bad om.
 
Jag hade bestämt mig för att jag skulle fira lite jul.
Mina barn och barnbarn skulle hem till mina föräldrar på julgröt. Så jag tänkte att jag skulle se till att komma dit och få lite julkänsla mitt i sorgen. Julklappsutdelning vankades också så jag åkte hem och bytte om, tog med mig alla julklappar som låg under granen och for till mitt föräldrahem där alla väntade.
 
En trevlig samling runt bordet med glädje och sorg blandat. Men mest glädje som värmde och fyllde upp mitt inre. Förutom min Bernt så saknades även min syster som tyvärr fick läggas in kvällen innan julafton på lasarett. Hon är dålig i sin epelepsi som läkarna inte får någon ordning på. Efter mat och julklappsutdelning så var det dags att åka hemåt igen. Nu fick min son ratta min bil så jag slapp köra i mörkret och vinterväglaget. Han skulle iväg och jobba och vi andra skulle samlas för julmat hemma hos yngsta dottern och äta gemensamt.
 
Halv sju var jag sen tillbaka i vårt hem igen. Tystnaden var påtaglig och nu hällde jag upp ett glas vin, slog på tv´n och datorn. Några timmar senare så hade jag knåpat ihop några rader om min älskade. Det tog mig ett par timmar att skriva, tänka efter och sortera tankarna. Gråta dess emellan och lyssna på musik.
 
Idag har jag bara ängnat mig åt eftertanke. Det har varit skönt att vara själv. Få fundera och tänka igenom. Jag är så uppfylld med all kärlek och omtanke från igår att det fungerar väldigt bra att vara själv. Jag har tagit mig ett ett bad och legat i varma vattnet och filosoferat över våra år tillsammans. Nu tar en annan tid vid och mycket som ska ordnas praktiskt. Det är mycket att fundera över även om allt är klart så är det lite finjustering som måste göras inför mitt besök på begravningsbyrån som jag ska kontakta imorgon.
 
Jag vill tacka för all omtanke via bloggen här som ni delar med er av.
Tack !!
 
 
Visa fler inlägg