Vi måste lyxa till det.....

 
Så har den här dagen också snart passerat.
 
Inte mycket som jag har gjort idag. Jag ringde och bokade en läkartid för mig och tog mig till läkarstation. Jag blir hemma en tid framöver då jag inte mår speciellt bra med tanke på omständigheterna.
 
Maken håller på att tillreda en lyxmiddag till oss. Det vankas tornedos, klyftpotatis av hemmaodlad mandelpotatis och hemodlade sockerärtor och till det grönpepparsås.  
 
Vi tänker bara lyxa till det för oss så mycket det går nu dom närmsta dagarna innan behandlingarna sätter fart igen, nästa vecka. Att få något annat att tänka på är en bra medicin och gärna med lite lyx som kryddar upp tillvaron så gott det går. Att det sen inte funkar alla dagar är en annan sak.
 
Maken och jag gifte ju oss 11-11-11 och fick då ett presentkort av barnen, systern och mina föräldrar. Det har legat outnyttjad länge p.g.a operationen och sedan cellgifterna. Men nu har jag idag ringt och bokat en tid till på fredag. Nu är det bara att hålla tummarna för att det fungerar och att inget krångel dyker upp så att det blir inställt. Att planera något i förväg är som jag sagt tidigare svårt.
 
Men hoppas, hoppas, hoppas att det funkar.
 
 
 
 
 
 
 

Det är regn hos mig.....

 
Klockan är över tio och maken sover ännu.
 
Själv vaknade jag nio. Det är dagen efter beskedet och sömnen tar ut sin rätt.
Jag sitter med morgonkaffet och har läst alla omtänksamma kommentarer jag fått här på bloggen. Jag vill skicka ett tack till er alla som tänker på oss. Det känns som ett stöd fast det är i det tysta.
 
Nu ska vi ta tag i den här dagen. Det gäller att sysselsätta sig med något för att skingra tankarna hela tiden. För tankarna far hit och tid. Man tänker att man ska resa iväg och göra det ena och det andra. Men så hindras man av blodprover, läkarbesök och cellgiftsbehandlingar. Man inser att det går inte att resa iväg. Planera något är inte tal om. Trots det så pratar vi om den ena resan efter den andra, både korta och långa turer. Sen rinner det ut i sanden.
 
Jag som la min semester efter nästa jobbpass för då var alla behandlingar klara och vi kunde resa iväg. Det sprack och även om jag hade det i beräkningen så är det en besvikelse. Man har ju hopp om att det ska fungera men det gjorde det inte. Så nu far tankarna runt om i huvudet om hur man ska lösa det ena och det andra. Jag har ett jobb som inte ligger i närheten av hemmet och jag måste försörja mig. Jag kan inte tänka klart just nu.
 
Nu vräker regnet ner dessutom..
 
 
 
 

Ett nytt ord för mig

 
Ikväll har jag fått lära mig ett nytt ord.
 
Ett ord som sätter fingret på vad jag exakt känner från och till.
Antecipatorisk sorg
 
Ordet som det pratas väldigt lite om. Jag snubblade över ordet när jag satt och läste på cancerfondens hemsida om en anhörig som skrivit om sin sorg......innan dennes anhöriga gått bort. Där stod ordet antecipatorisk sorg
En sorg i förtid.
 
Att se en nära anhörig insjukna är mycket påfrestande psykiskt och fysiskt; oro, nattvak och att man inte hinner eller orkar ta hand om sig själv tär på kropp och själ. Det är en sorg i förtid utan att någon har avlidit.
 
När döden sedan hinner ifatt den som har varit svårt sjuk kan det först vara en lättnad och många säger att ”det var skönt för henne att hon fick dö”. Sedan följer alla praktiska bestyr kring begravning och annat som håller tankarna borta, och efter två till tre månader väller sorgen återigen fram.
 
Det känns hemskt och tungt att behöva skriva detta men det är så viktigt att förstå. Alla reagerar olika och det är högst individuellt hur man bearbetar detta. Jag och min make har redan från början av cancersjukdomen känt till vår svåra prognos. Vi har tagit oss igenom många faser och idag ytterligare en svår fas.
 
..........
 
Jag och maken har hela tiden hållit oss till realiteten, trots det svåra. Vissa stunder har vi inte orkat prata om det utan låtsats som ingenting trots krämporna. Vi har skjutit det svåra bort från oss. Naturligtvis så lyckas det ju inte utan det återkommer med jämna mellanrum.
 
Just idag är det en svacka..... och speciellt för mig. Det är jobbigt att stå bredvid och inget kunna göra.
 
Keep on living......
 
 
 

Fuck cancer !!!!

 
Ja........vad säger man ???? FUCK CANCER !!!!!!
 
En djupdykning ner i hålet kändes det som. Även om vi redan visste att den här dagen skulle komma så hade vi hoppats att cellgifterna som vi nu hållit på i ett halvår skulle bromsa upp cancern och fördröja att den kom tillbaka.  Dagen har varit tung och svart men nu har jag börjat hämta upp mig igen. Det är i stort sett ett år sedan på dagen, som jag körde maken till lasarettet i Västerås med kraftigt utvecklad gulsot. Lördagen den 6 augusti fick vi så beskedet, cancer i bukspottskörteln. Fyra månader senare så blev det efter många turer en whippleoperation på Karolinska Huddinge. För tre månader sen syntes inget på röntgen. Vi hade hoppats på ett tag till........... utan cancer.
 
Men....Nej.....så blev det inte. Det har spritt sig till levern och där har två dottertumörer växt till sig trots cellgifter. Jag frågade hur den kvarvarande delen av bukspottskörteln såg ut och där syntes ingenting. Så förmodligen hann huvudtumören i bukspottskörteln skicka ut sina elaka celler i blodomloppet innan den togs bort (det är min teori som jag inte frågade doktorn om)
 
Det blev heller ingen cellgiftsbehandling idag, den som skulle ha varit den sista på den långa halvårsbehandlingen. Det ska sättas in en ny sorts behandling nästa vecka som ska vara tre gånger med tre veckors uppehåll + tabletter däremellan.
 
Läkaren vi hade var som vanligt bra och svarade bra på våra frågor. Forskningssköterskan som har haft hand om maken som deltagit i en forskningsstudie, var också med. Det kopplas nu också in en kurator som stöd. Vi fick förklarat för oss om den nya cellgiftsbehandlingen som egentligen är riktad mot tarmcancer (om jag förstod det hela rätt, jag kan ha fel) och det kommer att bli en riktigt tuff behandling som ger biverkningar, förklarade läkaren. Speciellt mot kyla och maken uppmanades att ha handskar på sig när han skulle ta något ur kylen !!!! han fick inte äta glass eller dricka något kallt !! Den orsakar domningar/stickningar i händerna och kunde också orsaka hudsprickor på händer och fötter.
 
Biverkningar av cellgifter har jag ju läst om, men inte att man får såna här reaktioner så nu har jag googlat. OBS jag har inte en aning om vilket preparat som kommer att användas:
OBS !!!
Detta gäller preparatet mot tarmcancer

Det är välkänt att cellgiftsbehandling, inklusive FOLFOX, ofta resulterar i att antalet blodkroppar hos patienten minskar. Framförallt gäller det minskning av en typ av vita blodkroppar (neutrofiler) som skyddar kroppen mot bakteriella infektioner, ett tillstånd som medicinskt kallas neutropeni.

Skador på känselnerverna (sensorisk neuropati) är en annan allvarlig och besvärande biverkning som orsakas av oxaliplatin. Sensorisk neuropati drabbar nästan alla patienter, hos huvudparten är den övergående men i 15–20 procent av patienterna orsakar den kvarvarande symptom såsom överkänslighet mot kyla, svårigheter att knäppa knappar, och smärta.

Dessutom är det vanligt med illamående och trötthet, samt i många fall smärtsam inflammation och sår i munhålan (mukosit). Källa: http://www.pledpharma.se/medicinskt-behov/minska-biverkningarna-vid-behandling-av-tjocktarmscancer/

 

 

Maken bad också om något upp piggande piller för han är så otroligt trött. Han fick utskrivet Prednisolan (ett kortisonmedel) och ett nytt starkare morfinmedel som är långtidsverkande. Maken har haft ökade smärtor senaste veckorna och det förklarades ju idag vad det berott på i och med röntgensvaret. Morfinet han har hjälper inte fullt ut mot smärtorna.

Ja....vi åkte sen hem från Västerås när läkarbesöket var klart. Hämtade ut pillrena från apoteket och gick och åt lunch på Bågen. Maken tog då en Prednisolan som han inte får ta till kvällen för då kan han få svårt att sova. Vi kom hem och nu hade luften gått ur mig. Jag kände mig tom i skallen och totalt urlakad i kroppen. Maken lade sig på soffan och slocknade och jag lade mig i sängen men somnade inte. Däremot låg jag där i några timmar och tankarna for runt i huvudet. Ner i ett svart hål..... för att sen ta mig upp igen.

 

Maken som tagit sin "piggelintablett" kom upp till mig efter sin sömn och sa; Jag känner mig pigg. Sen började han plantera om alla blommor i huset och till slut var jag tvungen att fråga; Vad fasen var det i den där tabletten ? En sån skulle jag med behöva ta, tillade jag Jag läste t.o.m innehållsförteckningen. Till slut blev jag lite orolig över denna energiska make som jag inte sett hålla på så mycket på länge. Nu får du lugna dig, var jag tvungen att säga (kändes bakvänt att behöva säga det) Det  kan bli bakslag imorgon, tillade jag. (naturligtvis med glimten i ögat) Han hade också tagit den nya morfintabletten och kände ingen smärta. Men han fick hållas naturligtvis :)

Jag har ringt runt till dom närmsta och berättat läget. Vi måste fortsätta som vi gjort och ta tiden som den kommer.

Något annat kan vi inte göra.

Keep on living...............

 

 

Blandade känslor

 
Det är med blandade känslor man vaknat idag.
 
Vi ska träffa onkologläkaren nu på morgonen klockan nio och få besked.
 
Ett besked som vi nog inte vill ha. Men vad gör man ??
 
Ett besked som vi innerst inne vet vad det rör sig om.
 
Igår kväll pratade vi om olika möjligheter.
 
Om vad som väntar oss.
 
Det är så skönt att vi kan prata om allt, även om det som är jobbigt.
 
Vi är varandras stöd.
 
Älskade make....det gör ont i mitt hjärta.
 
 

Nostalgibyn sista delen

 
Bilderna som kommer här ligger mig varmt om hjärtat.
 
Inredningen från gamla konditoritider.
 
 
 
 
 
Ägaren själv som tillsammans med sin fru och två barn driver Nostalgibyn.
 
 
Suveränt fina och goda smörgåsar på siktkaka. Mycket fina hembakade godbitar finns också här. Helt klart godkänt och mer därtill får dom av mig.
 
Längst in i rummet är biografen. Det roliga är att från min familjs konditoritid så låg biografen vägg i vägg med vårt konditori.
 
 
 
 
 
 
 
 
Cigarettautomaten
 
 
 
 
Nu har du fått sett lite konditorikultur från Nostalgibyn och jag tar mig ut igen.....
 
 
Sista bilden blir den där automaten som alltid satt lite undanskymd. Sjukvårdsartiklar står det högst upp. Preventivmedel heter det idag.
 
http://www.nostalgibyn.se/
 
Klicka på länken ovan för att få mer information om Nostalgibyn.
 
 

Nostalgibyn del 3

 
Mera bilder från en jättebra utflykt.
 
Vi kopplade av i några timmar och fick tänka på annat och det gjorde oss gott. Tyvärr så blev maken trött mot slutet av vår tripp och satte sig i bilen medan jag strosade vidare och tog lite fler kort.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
forts.........
 
 

Nostalgibyn del 2

 
I Nostalgibyn så har dom samlat och gjort i ordning 40- 50- och 60-talet.
 
En härlig blandning som alla kan känna igen sig i.
 
I alla fall dom som har några år på nacken. Här är fler bilder att känna igen sig i.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
fortsättning senare..............
 
 

Nostalgibyn del 1

 
Nu jäklar blir det bildkavalkad !!!
 
Vi har varit i Nostalgibyn mellan Fellingsbro och Frövi.
I sista inlägget kommer länken till hemsidan.
 
Håll till godo........
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En utflykt som jag varmt kan rekommendera till alla nostalgi-fans.
 
Mer bilder i nästa inlägg.......
 
 
 
 

Kärleken är.....

 
Det känns tungt.....
 
Att vakna med en ledsam tanke, det första man tänker när man vaknar. Det gör ont i hjärtat med sorgsna tankar. Att göra ett val är ett måste. Valet att tränga bort det sorgsna och tänka på något som är roligt är inte så lätt. Man försöker och det går bra ett tag men sen kommer det sorgsna tillbaka. Det är en berg och dalbana mellan sorg och glädje som man får gå igenom sådana här dagar.
 
Igår när vi var på vår utflykt så hade vi tänkt att hälsa på makens kusiner i trakten av "Skinnsberg". Men när vi var där så ville maken hem. Han orkar inte umgås med någon just nu. Inte jag heller för den delen. Vi har för mycket oro och olustkänslor inombords. Det är morgondagen som spökar, läkarbesöket och beskedet om hur det ser ut i makens kropp.
 
Vi har planer på en liten utflykt idag också. Vi måste göra något för att slå bort några timmar och som roar oss en stund. Vi försöker fördriva våra timmar tillsammans och tar timmarna som dom kommer. Just nu, är det bara nuet som gäller och det är bara vi två som finns för varandra.
 
 
 
Kärleken är...............
 
 
 
Visa fler inlägg