Lite mer sjukdom

 
Jaha...det blev inte så mycket ätet av tonfisksalladen.
 
Jag åkte till akuten här i Köping vid halv sex, för min syster var där. Hon hade fått epileptiskt anfall igen och hade kallat på ambulans. Hon håller på med nedtrappning av en medicin för att ersätta med en annan och då kommer anfallen tätare. Nu är det ohållbart och hon själv och vi anhöriga vill att hon är under observation tills den nya medicinen kan sättas in. Vi sa till om att hon bör läggas in och så blev det.
 
Nu är jag hemma igen (21.00) efter tre timmars väntan på läkaren, sen jag kom och hon kom in vid tre. Om hon hamnar i Västerås dit vi vill att hon ska vara för där finns neurologavdelning eller om hon blir kvar i Köping var inte klart när jag åkte. Men kvar blir hon i alla fall.
Min syster kom in vid tre taget och vid åtta på kvällen kom läkaren in i rummet.
 
Sista timmen så började ångesten för hur det var här hemma komma över mig. Jag visste ju när jag åkte att det var lugnt och jag sa till mig själv - han sover nog. Men jag gillar inte att vara borta för länge hemifrån.
 
Som tur var hann jag äta ganska hyfsat innan jag gav mig iväg. Sämre var det för systern som inte hade hunnit äta något så jag öste upp sallad och tog med två stycken youghert så hon fick lite att äta.
Det är lite jobbigt att sitta hungrig på akuten och vänta.
 
 

Salladsplaner

 
När maken vaknat efter sin tre timmars sömn...
 
Så pkte vi och handlade. Tur att det finns bänkar att sitta och vila på i butiken. Vi handlade det som behövdes till salladen och for sen till biblioteket.
 
Åkte hem igen och jag kände för att kolla läget i stugan (vara själv en stund) så jag for dit och tittade så att värmepumpen fungerade och det var bra värme i stugan.
 
Hem igen och fixa till en tonfisksallad (maken ligger) och då upptäcker jag att jag inte handlat allt. Det fattas gurka, sockerärtor och fetaost.
 
På med kläderna och en snabbvända till Willys. Nu är salladen klar och jag väntar på att maken ska vakna till.
 
 

Ta mig härifrån

 
Det kryper i kroppen på mig.
 
Maken sover tungt och drar timmerstockar.
Han har sovit hela natten, var upp vid sju drack kaffe och sen åt frukost vid nio.
Nu har han sovit sen dess.
 
Jag vill göra något.
Jag vill ut.
Ta mig härifrån.
 
Funderar på att ta en promenad.
Funderar på att åka och handla.
 
Jag kommer mig inte för med något.
Jag vill inte gå ut medan han sover.

Jag vill inte väcka honom.
Han behöver sin sömn.
Jag kan ju skriva en lapp.
Men nej, det känns inte bra.
 
Jag går och tittar på honom, flera gånger.
Han ligger i soffan med tv´n på.
 
Ute skiner solen.
Ser ut att bli en fin höstdag.