upplösningen
Igår när jag ringde hem till sambon så hade jag fått svar från landsarkivet i Uppsala.
Jag hade ju skickat en förfrågan om min mormors syster Elsa Laura som jag inte på egen hand har hittat. Min mormor och tre av hennes systrar blev fosterhemsplacerade som små.
Elsa Laura är den enda av systrarna som jag inte hittat, förrän nu.
Svaret och forskningen av landsarkivet bekräftar att det är "min" Elsa laura som jag tappade spåret på. Nu är det inte gratis att be om forskningshjälp av landsarkivet. Men det var det värt för nu är släktträdet komplett på mormors sida :D
Elsa Laura fick en son 1950 men själv fick hon inte vara med längre än till 1952 då hon avled. Elsa Laura gifte sig 1946 med en man med ovanligt efternamn och via facebook hittade jag ett antal personer med detta efternamn. Innan jag skickade förfrågan till landsarkivet så valde jag några personer med det efternamnet och skickade frågor om dom kände till något om Elsa. Ingen har kunnat ge några svar men dom har hjälpt till att fråga runt.
Nu har jag fått ordentligt "napp" på den rätta släkten. Sonen är funnen och kontakten sker just nu via hans svärdotter på facebook.
Sonen blev rörd över dessa uppgifter svärdottern berättade för honom och jag tror nog att sonen har en viss vetskap om historien som förmodligen har varit bevarad under tystnad.
Sonen och hans fru ville i alla fall att vi skulle kontakta varandra. Det här ska bli spännande att få höra mer och få berätta vår historia.
Så.....min mamma har fått en nyfunnen kusin.
Vad spännande!! Finns nog många släkter som kommit bort från varandra av en eller annan orsak. Lycka till och hoppas ni kan träffas.